Fiskbestånd

Utvärdering av provfisket

I Kalmar län genomfördes sommaren 2008 standardiserade nätprovfisken i sju sjöar inom ramen för länsstyrelsens kalkeffektuppföljningsprogram.
Nedan finns ett kort uttdrag ur rapporten avseende Kiasjön.
Hela materialet finns tillgängligt här.

Fiskens reproduktion och beståndsutveckling

Kiasjön är artrik med åtminstone nio fiskarter, mört, abborre, braxen, siklöja, gös, benlöja, gädda, gers och sutare. Fiskfaunan i Kiasjön domineras tydligt av abborre medan samtliga övriga fiskarter förekommer i betydligt mindre utsträckning.
Anmärkningsvärt är att ingen storleksdifferens hos abborre och mört kan noteras mellan de olika djupzonerna.

Flertalet av de fångade fiskarna återfanns mellan 0-6 m.
Längdfördelningskurvorna för mört och abborre i Kiasjön visar på att både mört och abborre reproducerar sig.
Mörtbeståndet är fåtaligt, men ettårig mört < 100 mm fångades vid provfisket.
Abborrbeståndet domineras av yngre åldersklasser 0-3 år medan äldre fiskätande abborre, förhållande till beståndsstorleken är fåtaliga.


Jämfört med tidigare provfisken har antalet abborrar per nät ökat kraftigt medan vikten per nät sjunkit något. Detta visar att medelstorleken hos abborren minskat, vilket även visas av att äldre abborre endast fångades i mindre antal.


Fångsten per ansträngning av mört ligger stabilt sedan det första provfisket 1996.

Påverkansfaktorer

Syremätningarna i Kiasjön visade att syrehalterna var låga på djup under 9 m.
Vid detta djup låg syrehalten på ca 2 ppm, den nedre gräns då fisk stadigvarande kan uppehålla sig. Effekterna av detta visade sig vid fisket med pelagiska nät där siklöjan, som under dygnet ofta rör sig mellan ytskiktet och bottnen, förekom rikligast ned till 6 m djup. Troligen kan syrebristen leda till negativa effekter på beståndet genom att hindra den vertikala vandringen. Genom att siklöjan tvingas uppehålla sig grundare ökar troligen predationen från den utplanterade gösen.


Orsaken till bristen på äldre, fiskätande abborre över 180 mm är okänt, men kan bero på ett högt fisketryck i sjön. Ett stort antal fiskande observerades vid provfisketillfället, men flertalet fiskade sannolikt gös.


Mörtungar <100 mm förekommer i fångsten vilket indikerar att försurningspåverkan varit låg. Även den vattenkemiska provtagningen tyder på att försurningspåverkan varit låg då pH sedan 2003 legat stabilt över det kemiska målet på pH 6.

Powered by CMSimple_XH | Template by CMSimple_XH | (X)html | css | Login

Reproduktion och beståndsutveckling

Rekryteringen synes fungera hos både abborre och mört. Fångsten per ansträngning är stabil hos mört, men antalet fångade abborrar per nät har ökat betydligt. Medelvikten har dock minskat avsevärt.

Yttre påverkan

Försurningspåverkan bedöms vara låg i Kiasjön. På djup under ca 12 m konstaterades dock syrebrist.

Ekologisk status

Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för fisk, FIX, visar på ett lågt samlat index. Avvikelsen från jämförvärdet är obetydlig.
Enligt de nya bedömningsgrunderna, EQR8, är den ekologiska statusen i Kiasjön god.


FIX (Länk till Fiskeriverket)
Klassningen av avvikelsen för varje variabel baseras på kvoten mellan uppmätt värde (provfiskeresultatet) och jämförelsevärdet. Klassningen görs mellan 1 och 5, där 1 indikerar ingen eller obetydlig avvikelse från det förväntade medan klass 5 representerar en mycket stor avvikelse från förväntat värde (Tabell 2.2.2).

Tabell 2.2.2. Klassning av avvikelsevärden i sjöar enligt FIX.
Klass Benämning
1 Ingen eller obetydlig avvikelse
2 Liten avvikelse
3 Tydlig avvikelse
4 Stor avvikelse
5 Mycket stor avvikelse